Är jag normal eller? vad är normalt och vad är inte normalt?? När folk börjar skaka på huvet och se lite konstiga ut,då är jag förmodligen inte "normal".Det finns faktiskt en och annan som sagt att"Mona,det där är inte normalt"

- Va,vadå inte normalt!    

- Nä,så kan man inte göra!

-kan man inte? det gick ju hur bra som helst

-ja,men det är inte normalt! (eller,man gööör inte så)

-äh,nähä?

Men det är liksom lite det som är jag, jag gör gärna saker som man inte göööör.Jag säger gärna saker som alla inte säger/som inte är "normala".Allt blir så himla tråkigt om man alltid ska uppföra sig och alltid hålla sig inom ramarna.

Prova att ta ett kliv utanför, då kanske du kan börja vara dig själv.Pippi Långstrump är ett bra exempel, kanske är det därför så många älskar henne,hon gör sånt som många säkert skulle vilja men tyvärr aldrig vågar.För som sagt "man gööör inte så,det är inte normalt"  

Eftersom jag håller en del hundkurser och har gjort så ett x antal år ser jag effekterna av "blandrasavel". Och det jag ser kära vänner skrämmer mig och gör mig både illa till mods och förbannad.Utan hänsyn till menatlitet och fysisk friskhet paras det hejvilt,man kan ju tjäna några kronor här förstår ni.Det ska väl sägas att det förekommer även oseriös avel hos de som föder upp renrasiga hundar men det är en historia för sig. Blandrashundar blir tex mycket oftare "vandringspokaler" , gå ut på blocket och titta vilken "ras" som övervägande säljs där eller som ska placeras om pga allrgi eller ändrade familjeförhållanden.det man köper billigt utan eftertanke verkar vara lika lätt att göra sig av med utan eftertanke.Stress,rädsla,aggresivitet följer i många av dessa hundars spår och det är skapat av människan.En del av de här hundarna hamnar så småningom hos någon som lägger ner hela sin själ och tid för att ge hunden ett bra hem men flertalet gör det tyvärr inte.Jag vet att det finns blandraser som får det väldigt bra men i det stora hela följer mycket tragedier i dessa hundars spår.

Det enda sättet att få slut på det är att vi slutar köpa dom för så länge det finns en marknad och det går att tjäna pengar på dom så kommer det att fortsätta.

Så jag ber er tänk efter...tänk efter före och tänk lite större,lite längre vad det är ni bidrar till när ni köper en blandras.  

Jag har bestämmt mig,jag ska ALDRIG mer vara sjuk.Det passar liksom inte in i min livsstil  snorig,hostig och svettig! Fy! Alla mina jobbarnätter som nu måste delas ut till någon annan,vilket gör att även min lön delas ut till denna någon annan  detta leder till inskränkta shoppingrundor och färre krogbesök nästa månad   hur klarar man det? Jag bara undrar HUR KLARAR MAN DET  

Jag tror att livet är en skola och jag är här för att lära mig något.

Jag tror att det enda som till slut betyder något är vad jag kan ge av mig själv till andra.

Jag tror på att svårigheter får mig att växa som människa.

Jag tror att jag alltid har ett val.

Jag tror att jag själv skapar mina förutsättningar.

Jag (vill) tro att allt har en mening.Men ibland  är det svårt,väldigt svårt .

Jag tror att inom oss alla finns oerhörda resurser som vi aldrig utnyttjar.

Jag tror .............Jag VET att livet inte är lätt men det är det aldrig någon som har sagt att det ska vara heller.jag VET att när jag lämmnar den här planeten är det för att återvända Hem.Och det fiffigaste av allt...jag kommer tillbaka gång på gång tills jag har lärt mig allt jag ska  

Varför i himmlens namn är jag livrädd för kor?

Har jag blivit skrämd av någon?

-Nej, inte alls.

ser dom  farliga ut?

- Nej,inte det heller.

Beter dom sig konstigt?

-Nej,inte vad jag vet.

Är dom giftiga?

-Nej,det tror jag inte.

Men faktum kvarstår,jag matar gärna krokodiler men ingen levande varelse får in mig i en kohage!!

Många tycker att det är såååå facinerande att åka till en djurpark.Ett nöje för hela familjen.Att titta på aporna och elefanterna och girafferna,för att inte tala om dom stora och mäktiga lejonen i sina burar.

Allvarligt talat, är det så jädra roligt att titta på djur i fångenskap?? Vad är det ni ser när ni står där med kameran i ena handen och glassen i den andra och ler och skrattar?

Jag har slutat åka till djurparker för det berör mig illa.Framför allt de stora rovdjuren instängda på ett litet begränsat utrymme. När du står framför ett instängt djur på en djurpark nästa gång: blunda och försök känna vad djuret sänder för "energi"/känslor till dig. Förmodligen kommer ditt leende att slockna och möjligtvis sätter du glassen i halsen.

Livet blir vad vi gör det till. Vi kan inte hindra att livet ibland bjuder på svåra upplevelser men vi kan i slutändan välja hur vi ska hantera det.Någongång blir dom flesta av oss"knockade" och då har vi två val:antingen ligger vi kvar eller så reser vi oss upp. Ja,jag vet vi är alla olika och för somliga är det svårare att kravla sig upp igen och jag vet att jag har ingen rätt att döma någon som faktiskt ligger kvar . Men ibland smyger sig en liten elaking in i mitt medvetande någonstans och jag gör faktiskt just det:JAG DÖMMER ANDRA!!   Jag tänker tankar som " men Herregud,kom igen när du verkligen har en anledning att kräla runt där nere" Men det är fel förstår ni ,väldigt fel att tänka så  Givetvis krälar inte den där stackars människan runt där nere bara för nöjes skull.Men sanningen är den att jag ibland dömer andra som i mina ögon snavar och faller för "ingenting". Så i kväll blir min bön: Kära Gud ta bort det där ibland och gör det till ett aldrig  

Jo,det är faktiskt sant,det finns Troll i Tiveden! En liten ful rackare som smyger runt bland gran och fur.Han mummlar trollformler över blåbärshinkar och kantarellkorgar så att det osar bränt. Tvi tvi tvi,han spottar tre gånger varje gång en varelse från civilasationen korsar hans stig. Hans tankar är mörka och sinnet tungt  hans skog är full av varelser som skövlar hans marker och pratar med glada röster.Han ryser när någon skrattar och huden knottrar sig.

Han smyger iväg på klumpiga fötter och slår sig ner en bit bort.Där sitter han och uttalar besvärjelser i väntan på att solen ska gå ner.För han vet att när mörkret sänker sig över skogen ger dom sig av. Fega små stackare.....han sitter kvar i mörkret och ruvar en stund innan han försvinner bort i natten.  

-Om det är sant?

-Det är klart det är sant,tror ni att jag ljuger?!