Allt bara lugnar ner sig liksom.Och där någonstans i mörkret hör man sånt man aldrig hör på dagen.Det liksom omsluter en det där svarta och gör att jag kan sitta alldeles ostört och tänka alla dom där fula tankarna som inte skulle tålas att synas i dagsljus   På natten finns det heller inga skitiga fönster i sikte och inga dammråttor syns och   till och med telefonen har vett att hålla tyst.

Det är en alldeles speciell känsla att gå ut i skogen och sätta sig ner en stund och lyssna på det som finns där någonstans i mörkret   Om inte annat känner man sig väldigt liten efter en stund  Skämt o sido,Natten är bra därför att någonstans i tystnaden och mörkret hittar jag alltid mig själv